torsdag 13 oktober 2011

Nobelpriset till Tomas Tranströmer


Tyckte det var jävligt kul att Tomas Tranströmer fick nobelpriset i litteratur. Han är den enda nobelpristagare som jag ägt en bok av innan priset tillkännagavs. Köpte Samlade dikter mellan 1954 och 1996 under en bokrea. Knappast en lunta, typ tre centimeter tjock. När jag precis flyttat till Gävle hade jag vanan att läsa en dikt ur den varje morgon. Fortfarande tar jag fram den ur bokhyllan då och då; bläddrar, läser några sidor på måfå. Det är alltid en upplevelse.

Den första dikt jag läste, överhuvudtaget, var hans Romanska Bågar - på en blekgul overhead, under en svensklektion i gymnasiet. Då tänkte jag inte så mycket mer på den. Men senare återkom jag till dikten, läste om, och den kom att kännas så... tröstande. Man går ju ofta omkring med den gnagande känslan av att inte göra mesta möjliga av sitt liv; man ska "förverkliga sin potential", ständigt göra något nytt, vara någon annan, utvecklas, förbättras. Och så läser man raderna:  

Inne i dig öppnar sig valv bakom valv oändligt
du blir aldrig färdig, och det är som det skall.

Det är en så vacker bild av människan, en så mänsklig bild av människan.

När jag läste litteraturvetenskap blev jag van vid dikter som vände sig till en klassiskt skolad krets. Folk som fattade obskyra referenser till den gammalgrekiska litteraturen. Att läsa poesi var ett hårt analysarbete. Tranströmers dikter känns tvärtom lättillgängliga; det är lätt att förstå, och minnas, rader som "Jag går sakta in i mig själv/ genom en skog av tomma rustningar." ur dikten Postludium, eller "En man känner på världen med yrket som handske" ur Öppna och slutna rum.


1 kommentar:

  1. BRA SKRIVET! Så fint hur du beskriver känslan om att förverkliga sig själv, och att dikten känns tröstande. Jag har en tendens att ha lite svårt för poesi för att det ofta känns så... pretto. Det verkar som att Tranströmer lyckas väldigt bra med att gå runt detta. Efter att ha läst din text här ska jag definitivt köpa boken vi pratade om.

    Fint porträtt också :)

    SvaraRadera